Jag har bara tv:n
och tankarna
som sällskap.
Vad folk gjorde
inne hos sig
var det sällan
dom prata om.
Men efter ett
tag blev man
som bekant
med ångesten.
Den höll om mig
som ett kallt
famntag ända tills
sömnen löste av
när den nu valde att komma.
och där utanför,
där fanns tiden,
plöjde fram
och stal oavbrytet
våra liv.