Jag försöker visa dig med blicken,
men det är inte mig du ser.

Jag försöker så gott jag kan,
tror ni mig inte?
Varje dag har jag undrat
vart allt gick fel,
vart allt tog slut,
hur det dog så lätt.
Men svaren finns inte
i närheten av verkligheten.
I drömmarna vaknar jag gråtandes,
jag skriker på en plats ingen hör.
Jag slår, sparkar,
jag vill nog bara komma loss.
Jag följer spåren efter era röster,
jag går dit ni pekar.
Men varför hamnar jag aldrig rätt?

Jag var också förblindad
av ditt vackra.
Fast besluten!

Jag vill göra en förändring,
är du verkligen här för att hjälpa?
Har du kommit tillbaka för att
guida mig rätt nu?