Jag är rädd för att du kommer ge upp ditt liv,
för den skulden kommer jag inte kunna leva med.
Jag vill sy ihop alla dina sår,
men du slänger skulden på mig, du säger att
det är jag som har skurit upp dom.
Jag vill torka tårarna, så som du gjorde med mig.
Jag vill hålla om dig på det där speciella sättet,
så som du höll om mig i evigheter.
Jag hatar din kyla,
jag hatar din usla teater.
Jag hatar din styrka,
jag verkligen hatar sanningen.
Jag vill gömma dig på en plats utan faror,
vill försöka få fart på dina tårar.
Jag vill att du ska bryta så du kan vakna upp
ur den bubbla du härskar i.

Varje dag, skrämmer du mig.
Varje dag, gråter jag för dig.
Varje dag, saknar jag dig.
Varje dag, hatar jag dig.
Varje timme, vill jag förstå.
Varje timme, vill jag vara där.
Varje minut, skriker jag efter dig.
Varje minut, hoppas jag.

Varje sekund, älskar dig dig.
Snälla, stanna kvar.

Var den jag vill att du ska vara för mig,
var den du vill att jag ska vara för dig.
Du vet att vi kan lyfta,
du vet att vi kan besegra.

Du vet, men jag är för rädd.