Tio månader har gått och känslan av dig är ändå lika stark,
känslan är som fastnaglad in under min hud.
Den är där för att stanna.
jag vill vinna, jag vill ha det som drömmarna viskar så vackert om.
Dom viskar om dig, dom viskar om ditt vackra leende som är målat på mina väggar.
Dom dagar det gör ont så försöker jag måla över dig, men du är kvar.
Varje dag så försöker jag glömma din blick, jag försöker radera melodin av din röst,
den vackraste melodi jag någonsin hört.
Dina djupa, talande mörka ögon är som gjutet under mitt skinn, inuti min själ.

Men vardagarna slöt sig samman och vi rann ur, vi kämpade aldrig för att hålla kvar
det vi egentligen ville ha kvar, och idag är det försent.


Så nu reser jag mig bort ifrån dig.