Black roses red are dead.
Så jävla dött.
Och det gör ont ont ont,
men jag har lovat mig själv att glömma.
Jag vet att du finns där ute och läser
mina meningar,
en efter en.
Och jag vet att du skrattar åt min
patetiska saknad efter,
åt mitt oändliga hat.
Men jag hälsar dig välkommen till det,
nöjet är på min sida att ge dig det.
Men lär mig ditt sätt,
lär mig att bli lika kall emot dig som
du är emot mig.
Jag längtar efter känslan.

Mitt barn, mitt allt, min framtid.
Jag kommer njuta för varje dag
som jag får vara med dig.
Att få visa upp dig och lysa av stolthet
är min största längtan.
För jag är redan stolt över
det du ger mig nu.
Redan ger du mycket känsla
som är helt obeskrivlig.
Jag vill bara se hur du ser ut,
vem du är,
vem du kommer vara för mig.
Du ska veta att alla väntar på dig.

Min värld, min flickvän, min fru.
8 dagar kvar till vi blir ett.
Två ringar på fingret,
säger allt.
Jag saknar dig varje minut du inte är här.
Vi ska besegra framtiden!
Du är allt för mig.

Du!
När ska du bevisa för mig
vem du vill vara sen?
När ska du bevisa
att jag kan lita på dig?